fredag 27 november 2009

Förkylt

Nejdå, jag har inte glömt min blogg. Är bara allmänt uschlig med en enveten förkylning som inte riktigt vill däcka mig men heller inte vill gå över. Det är så segt. Dom stackars småttingarna som numera är helt friska tycker matte är jättetråkig. Stapplar runt i skogen och försöker träna så mycket jag orkar, dvs inte så mycket. Dessutom kommer jag att vara borta större delen av helgen och på tjänsteresa måndag till torsdag. Suck.....
Vilde fortsätter att vara överladdad så fort vi tränar. Men jag lägger inte så stor vikt vid det annat än att jag är extra extra noga med hans attityd innan han får göra något. Försöker att inte hålla honom på sträckbänk utan i stället försöka hitta lugna övningar. Men det är sannerligen inte lätt med den hunden!

söndag 22 november 2009

Lite funderingar

Sakta men säkert har hundarna blivit bättre. I onsdags fick dom sin första riktiga promenad. Snacka om lyckliga hundar!!! Astrid o Lovis blev lite hostiga efteråt, men Vilde klarade sig utmärkt. Skönt!
Fundering: Som jag nämnt vid flera tillfällen reser jag en del i jobbet. Den här hösten har varit extra intensiv då jag har ett uppdrag i Baltikum. Uppdraget är av sådan art att jag inte kan styra särskilt mycket utan snällt får sätta mig på flyget när jag kallas dit. Det innebär att träningen blivit lidande och jag har fått tänka nytt. Hur kan jag lägga upp träningen när jag i regel bara är hemma 3 dagar per vecka (helgen inräknad)? Efter att noga gått igenom alla möjligheter har jag hittat ett antal luckor, framförallt sena kvällar när jag kommit hem. Det innebär att Vilde och jag får till träning i bästa fall 5 dagar per vecka vilket är helt ok. Mycket av lydnadsträningen och en hel del jaktträning går att fila på inomhus med lite kreativitet. Det känns bra att få struktur, för det har verkligen tyngt mig det senaste.
Nu när hundarna äntligen piggnat på sig var det äntligen dags för ett rejält träningspass i går. La ut ett stort sök som fick "ligga till sig" under promenaden. Började träningen med Vilde. Först grundläggande dirigeringar som gick jättebra. Sen linjetag över mur som också funkade utmärkt. Det enda är att jag inte tycker att han riktigt har näsan med sig utan kan springa förbi. Antingen har han fått noskvalster, eller så är han helt enkelt otränad. Vi får se.
Efter det sköt jag utan att något hände och Vilde fick sitta i bilen medan tjejerna tog in söket. Trodde jag hade två kvar så jag hämtade Vilde som inte hittade något. Gick och hängde en dummie i ett träd för att han inte skulle tro att han sprungit över något när han var ute på söket, men den hittade han inte heller.... Bestämde mig för att försöka dirigera honom dit efter att ha helt bytt sida, men då var han riktigt trött. Han förstod ingenting och la sig ner och tittade förvirrat på mig. Fick stötta honom rejält innan den kom in. Han var väldigt stolt när det gick!!
Avslutade med ett lydnadspass. Körde fritt följ - vänstersvängar som gick suveränt och till sist lägganden som vi fick jobba en massa med innan jag var nöjd. Vilde var helt slut i knoppen men inte i kroppen när vi åkte hem. Han hade massor av energi att stoja omkring med pojkarnas femåriga kusin som är på besök.
Fundering: En träningskompis berättade en gång att han trodde att Erlichia gör att hunden glömmer allt den lärt sig. Jag tror snarare att en hund när den är riktigt sjuk kämpar så att livslängden på träningen kortas markant. I vanliga fall går det ju att ha ett par veckors träningsuppehåll utan någon större katastrof, men efter hundarna varit sjuka måste vi ofta backa ganska rejält när vi sätter igång igen. Inte i proportion till tidsaxeln utan snarare sjukdomens mentala belastning. Det är i alla fall min uppfattning. Och det märks väldigt tydligt på Vilde just nu....

måndag 16 november 2009

Trist med sjuka hundar!

Men bra att det finns annat att göra än att träna/gå i skogen. I lördags åkte jag med man och yngsta sonen för en halv dags shopping. Ny mobil till sonen o div smått o gott stog på listan. Minns inte när vi haft en sån dag senast. Det var väldigt skönt att inte ha panik för att hinna hem till hundaktiviteter.
I går dömde jag ett apporteringstest hemmavid. 7 hundar dök upp och jag kunde när förmiddagens prov var slut konstatera att 5 blev godkända. Ett apporteringstest är en utmärkt avstämning av hur långt man kommit med jaktträningen och vad man behöver slipa på inför ev. start på officiellt prov. Det är konstigt att inte fler raser har det. Och ännu konstigare att man valt brukspröver i våra grannländer. Apprteringstestet hade varit perfekt som förkunskapskrav inför start på jaktprov!
Bytte till mig en jättetrut som jag testade på Vilde när jag kom hem. Inga konstigheter sa han, men däremot började han hosta igen :o( Det här är så otroligt tröttsamt o trist!
Den här veckan är jag i Stockholm 3 dagar och en dag i Riga, så det blir bra vila för hundarna. Men sen måste det väl ändå vara slut på eländet????

fredag 13 november 2009

Alla tre sjuka

Jaha, nu är alltså alla tre sjuka i varierande grad. Vilde är snart frisk. Det var kort men intensivt! Lovis är jättehängig och hostar hela tiden. Astrid går mest o småhostar och verkar inte bry sig det minsta. Men jag ska inte klaga. Det är första gången under alla år som hundägare vi har drabbats av hosta. Jag tycker så synd om mina småttingar!

tisdag 10 november 2009

Sjukling

Nu har kennelhostan drabbat vårt hem med full kraft. Först ut är Vilde. Han vaccinerades i våras, tjejerna för bara en månad sen. Förhoppningsvis kommer dom klara sig bättre. Vilde började harkla sig i går. När han sprintade runt i skogen kom det upp slem, men jag trodde det berodde på att han satt i halsen efter att ha druckit. Men lite misstänksam blev jag. Fram på kvällen blev han mer och mer "harklig" och strax efter ett på natten började han harkla vitt skummigt slem. Allt eftersom natten led fick han mer och mer hosta. Värst har det varit när han rört sig. Vid 03.30 la jag honom på min arm och strök honom över huvudet lugnt och länge. Då somnade han som en sten och sov sen i en timme innan nästa attack. Pratade med veterinären nu på morgonen som bekräftade min diagnos. Tydligen kan vi förvänta oss 2-3 dygn med intensiv hosta. Stackars familjen..... Jag har nämligen stuckit hemifrån igen. Ska vara i de tre baltiska länderna hela veckan men hade hellre varit hemma med lilleplupp. Suck!!!!

Söndagens aktivitet

Så var det dags för avslutningstävling. Det var Jaanas o min fortsättningsgrupp som skulle sätta sina kunskaper på prov. Vi hade fått låna Jan-Inges härliga marker och lagt upp ett litet jaktprov utan vatten. Provet bestod av två enkelmarkeringar, en väldigt enkel och en klurig över en bäck bakom ett buskage. Sen var det ett vanligt linjetag och slutligen ett jättestort sök med många roliga övergångar.

12 av 13 deltagare dök upp. Inte illa i dessa influensatider. Dom hade i förväg fått välja mellan vilt o dummies. 9 valde dummies. Det visade sig att alla hade jättefin stadga och de flesta var helt tysta. Fotgåendet var ok och markeringarna löstes av i stort sett alla. Det som vållade problem var helt otippat linjetaget. Bara en spikade det. Även söket var svårt, men det visste vi ju. Många ahaupplevelser, goa skratt och en och annan frustrerad husse och matte fick vi uppleva under dagen.

Innan deltagarna kom hade jag tänt en lägereld så dom kunde sitta o mysa o grilla korv medan dom väntade på sin tur/pustade ut efter tävlingen.

Till slut var det dags för prisutdelning. Det blev en etta, en bunt tvåor och treor samt ett par nollor. Och så fick Jaana o jag varsin fantastisk viltkokbok. Tack!!!!

En lärorik dag blev det för oss alla och nu tar vi jullov. Till våren ses vi igen!!

lördag 7 november 2009

Dagens upptåg

Vår lördag inledde vi med att Vilde o jag var på kurs. Dagens huvudövning var en trippel"historia". Vi började med att en dubbel kastades i ett ganska svårt område (bakom ett grunt vatten). Vilde markerade, vi vände 70 grader o jag skickade ut på ett linjetag som han spikade. Sen fick han ta in dubbeln o det gick bra även om han snurrade på nr 2. Efter det vände vi 70 grader åt andra håller och där låg det ett närsök. Vilde skötte sig exemplariskt och jag var nöjd med oss båda. Under tiden de andra körde passade jag på att träna jaktlydnad o stadga. Flyttade sen fram positionerna o tränade passivitet inför start på B-prov. Det gick riktigt bra som förväntat (positivt tänkande). Efter det gjorde vi ett par dubbelmarkeringar i olika terräng. Den som gick på andra sidan ett vatten lärde jag mig att Vilde räknar ut övningen själv. Dummie + vatten = vattenmarkering. Oj vad han simmade o letade. Aha sa han när jag skickade om honom. Varför sa du inte det med en gång??
Fick med mig mycket bra träningsidéer.
Sen hade jag avslut med min unghundsgrupp. Först gick vi igenom stora söket som alla klarade galant. Sen hade vi en liten avslutningstävling. Sitt kvar, Inkallning, Apport, Linjetag (till matskål) och zig zag mellan koner med korv på (utan koppel). Alla skötte sig lysande!!! Hej då och vi ses igen till våren!!
I morgon är det dags för avslutningsjaktprov med fortsättningsgruppen. Det ska bli riktigt kul det med!!!

söndag 1 november 2009

Å så jakten

I går var lilleplupp och jag på vår jaktkurs. Stackars Marianne med det brutna benet hade fått en ersättare så vi tuffar på de tre sista gångerna.

I går hade vi först en övning där vi stod fyra i en grupp. Sen fick hundarna hämta
1) 3 st dummies på ett riktat sök (Hämtades mellan de andras övningar)
2) 1 linjetag som var ganska långt och över en mur
3) Enkelmarkering
4) Dubbelmarkering

Först hämtade alltså Vilde en dummie på söket. Nästa hund tog linjetaget. Vilde hämtade en till. Nästa hund tog enkeln o Vilde hämtade den sista o fjärde hunden tog dubbeln. Sen flyttade vi ett steg så att Vilde tog Linjetaget osv osv.

Det gick jättebra. Det kommer ett litet gnissel precis när han drar iväg, men annars var han toppenduktig.

Däremot tycker han det är skit att ligga o vänta efteråt. Passade på att träna lite lydnad för att skingra tankarna.

Slutligen gjorde vi en stoppsignal-dirigeringsövning. Först ut - stoppsignal. Sen dirigering till ett på förväg bestämt håll. Första gången gick jättebra!!! Jag var så nöjd. Men andra gången for han iväg åt alla möjliga håll och kanter. Det blev helt enkelt för mycket. Kortade avståndet och fick ett bra stopp. Stog sen och pekade utan att skicka. Hela Vilde skuttade o han kved. Då sa jag att nu är det slut så la vi ner det. Det var bra, men jag var irriterad på mig själv, dels att jag inte förberett något bakåt (har börjat att slarva med det - bakläxa!) och att jag inte slutade när det gick så bra. Samtidigt var det bra att se att han inte är riktigt mogen för att koppla ihop stoppsignalen med dirrigeringen än. Bara att träna på.

I dag fick Lovis sig en genomkörare i agilityn. Gissa om hon njöt!! Hon var alldeles skogstokig. Astrid o jag körde lite jaktlydnad. Det tycker hon är sådär, men allt kan inte vara dummies som trillar ner från himlen.

Nu blir det lugn o ro för hundarna för jag är ute o reser nästan hela nästa vecka. So long!

Lydnadstankar

Så har vi avslutat höstens organiserade lydnadsträning. Kan konstatera att det går framåt, men att Vildes låsning på platsliggningen gjort att vi inte kommit så långt som jag velat i år. Hur som helst kan jag konstatera att jag inom den närmsta tiden lägga mitt fokus på följande:
Vildes glada ingångar. Ska arbeta bort dom (han hoppar upp på mig) med hjälp av en synlig boll i handen. Externbelöning funkar inte.
Armbågen på läggandet. Jag ska nöta in känslan av att ha två armbågar i backen.
Stepp. Ska ta hjälp av spegel o/e kompisar att klicka helt stilla tassar när jag lämnar honom.
Rutan. Säga rutan när han är framme vid targeten o sen backa kommandot.
Fria följet. Fortatt pet o helhet. Behöver mycket vänstersvängar och bakombelöningar för han drar åt höger. Men bitvis är det riktigt riktigt bra nu!
Apporteringen har jag monterat ner i små delar så får vi se. Håller på att vänja honom att ha mina händer framför honom när han har apportbocken i munnen.
Fjärren. Få honom lugn!!!!!!!!! o tänka bakåt.

Lite pyssel med andra ord, men det känns inte som något jätteprojekt. Snarare kul! Var på en endagskurs hos Niina Svartberg i veckan. Riktigt bra (som vanligt). Det är skönt att kunna stämma av mina tankar och idéer på hur jag ska träna honom vidare. Fick mycket bekräftat och en hel del uppslag!