2011 - en resumé

2011 var ett år fyllt av både glädje och sorg, lycka och besvikelser. Kanske som alla år? Till att börja med så utökades familjen med en liten Moysing! Han är vår glädje och lycka. En ständig källa till skratt, kärlek men också ilska och frustration. Sitt första år har han roat sig med att vara underbar, sova hela nätter från första natten hemma hos oss. Glatt ställer han upp på att vara min träningskompis, äta upp alla skor-möbler-husbil, dyrkas av hela flocken. Vår lille prins!!
Astrid startade jag en sista gång på wt. Vi hade så kul min prinsessa och jag. Inte blev det något resultat att minnas. Men bilden av henne när hon glatt lät sig dirigeras bort från störningen, bort från elitdirigeringen till rätt dummie, den kommer jag att minnas länge länge..... Lovis har levt upp med en ny valp i huset. Hon är busigare än någonsin. Idag träffade jag ett par i skogen. Vilde jobbade med ett sök så dom beundrade de andra tre. Dom kan inte vara gamla.... Men den måste vara yngst sa dom och pekade på Lovis. Njaaa, hon är snart 10 år sa jag. Dom trodde mig knappt! Och det gör jag nästan inte heller. Hon flyger fram i skogen, jagar sina "småbröder" och tycker att livet är härligt.
Och så Pluppemannen, min Vilde! Grabben som vill så mycket (och jag med). Han har knallat på prov, haft Borrelia, ryggskada, varit min fantastiska träningskompis, i princip startklar för lkl II, håller han bara käft borde han vara i Ekl på B-prov, började med personsök där han är helt otroligt duktig. Han har gjort mig till träningsnarkoman. Det är så kul att arbeta tillsammans med honom.
Utöver mina hundar har året haft många svackor, tunga beslut och några ljuspunkter. Inget år jag vill minnas (förutom att Moys kom så klart!) utan jag ser med glädje och spänning fram emot 2012.
Gott Nytt År!

God Jul!!

Så skönt!

I dag har Lovis och Astrid varit på seniorkoll. Dom har vaccinerats och då passade jag på att kolla upp knölar. Även tänder, hals och hjärta fick en koll. Och allt är prima!! Tjejerna fyller ju tio i januari så plötsligt börjar det att bli lite pirrigt. Men so far - so good!!!

Om vi bodde i sjumilaskogen

Har legat i influensan en vecka. Innan dess har jag farit o flängt en massa så det har inte blivit mycket till hundträning. Lite personsök, viltspår och däremellan liiite jaktträning och lydnad. Men inte alls i den omfattning som vi vill. Jaja, det är säkert nyttigt för hundarna att få vila lite.

När jag låg hemma och inte orkade annat började jag fundera på vilka mina hundar är om jag skulle jämföra dom med karaktärerna i Nalle Puh.
Det var riktigt enkelt med tre av dom. Vilde är naturligtvis Tiger. Alltid högt o lågt, otroligt snäll och lojal men full av upptåg. Några tycker att han är för mycket, men vi som älskar honom gör det fullt och helt! Lovis har sin like i Nasse. Liten, orolig, lojal, jättegullig och världens bästa vän! Lovis är det betydligt mer fart i, men annars är dom slående lika. Astrid då? Uggla så klart!! Klok som en bok, blir väldigt förnärmad när någon ska berätta hur och/eller vad hon ska göra, har sitt lilla bo som är bara HENNES!! Men det finns en som inte vill acceptera det och som faktiskt Astrid godtar och det är Moyo. Och vem är han då? Funderade på Kängu eller Ior men han är för bekymmerslös och glad för det. Lite dyster ibland men sen skakar han det av sig och skuttar vidare. Hittar på massor av konstigheter som han ofta reder ut själv eller med hjälp av mig. Ja ni ser.... Så klart han måste vara Nalle Puh him self. Och jag? Christoffer Robin verkar vara ett bra alternativ. Eller Kängu?
Så kan det bli när jag tar det lugnt.