Moyo 2 år

I går fyllde min älskade lilla Moyo 2 år. Tänk vad tiden går fort!! Vi tar det så lugnt han och jag. Ingen brådska alls har vi. Under året har han ändå hunnit med att starta på wt två gånger (även om inte resultatet var något att skryta med) och så har han blivit godkänd på tollarklubbens Apporteringstest. A höfter och UA armbågar har han också min prins. Får se vad vi hittar på nästa år. Några starter ska vi i alla fall få till.

Allt eller inget...

Det drar ihop sig till jul och sen ett nytt år. Nytt år och nya mål.... Har klart för mig var jag vill nå med killarna. För tjejernas del är det enda jag vill att dom ska hålla sig friska och ha ett fortsatt härligt liv. Mina prinsessor blir ju 11 i januari. Det känns tungt men härligt att få ha två så pigga hundar. Har aldrig haft så gamla djur tidigare så idag har jag beställt var sitt vintertäcke till dom. Ingen ska behöva frysa i vinter. Lovis som springer fort och långt kommer säkert att tycka det är onödigt, medan Astrid som alltid vill vara nära säkert kommer att uppskatta sitt. Killarna klarar sig utan. Vilde o jag har varit på en helgkurs för Maria Brandel. En riktigt riktigt bra tävlingskurs. Vi arbetade i två dagar med kedjor, hur att förbereda och avsluta, besvärliga ingångar på plan mm mm. Nästan ingen momentträning. Det var så befriande och utvecklande! Fick ny energi i träningen och kommer att arbeta mycket mer med omvänt lockande. Vilde har ju som bekant eld i baken.... Moyo och jag var på en halvdags sökkurs för en knapp vecka sen. Lilleplutten vet vad han ska göra, men är helt galen i tikar just nu. Det blev en jättebra träning i allt annat än sök. Att ha ett par tikar som står i närheten var en tuff utmaning som han fick slita med. Jag fick träna mig i att inte bli galen av allt skvättande i sökrutan. Han är mjuk min kille så jag undviker konflikter om möjligt. Men när han lyckades dra igång den ena tiken som glatt hängde på var jag INTE glad. Tur för honom att det gick bättre och bättre. Sista sökrutans sista skick fick han verkligen jobba med sig själv och belöningen blev folkets (Anita, Lise o Ingegärd) jubel samt en matte med plättar i händerna! Gissa om han var trött på kvällen! Nästa vecka ska jag vara ute o resa hela veckan. Sen vankas julförberedelser och inomhusträning. Försvinner snön fortsätter utomhusträningen som vanligt i tillägg till det vi gör inne. Men först ska jag bli av med min dumma förkylning som gör att jag inte ids något alls..... På bilden ser du Moyo och mig på kursen.

Slappardag

Har det som vanligt rätt fullt upp med jobb och hundar. Helgerna tar slut allt för fort. Men idag, hör och häpna, är kalendern helt tom. Bestämde mig raskt för att det här ska få bli en riktig slappardag! Hundarna är inte överens så jag får väl förbarma mig över dom. Annars tänker jag bara mysa och njuta av att jag är duktig på att inte ta tag i allt jag borde! Eller......... Tror inte att det kommer att lyckas, men än så länge funkar det bra. Riktigt bra faktiskt (förutom att jag sitter och bloggar förstås). Nu ska jag fortsätta softa lite till innan dagens långpromenad som nog blir en kortpromenad med lite träning på slutet i stället.

Det knallar på

Tiden går och läker de flesta sår. Såret på magen blir bättre och bättre. Längtar efter att kunna ha på mig vanliga byxor. Än så länge är det mjukisbyxor eller kjol som gäller. Men jag har kunnat sova på magen några korta stunder och det känns fantastiskt!! Fortfarande gör det ont att lyfta tungt eller med hundar som drar mycket i kopplet. Men det är ju verkligen lyxproblem. Jag är ju frisk!!! Har i alla fall tävlat Vilde en gång utan större framgång. Het som en härdsmälta så det blev ett andrapris. Men efter det har jag upptäckt att han verkligen föredrar jakten framför lydnaden. Han älskar visserligen även lydnaden men jakten är prio 1. Hans bästa lydnadstävlingar har vi gjort när vi tränat jakt intensivt och bara sporadisk lydnadsträning. Planen är således framgent att träna jakt 3-4 dagar/vecka, lydnad 1 dag o två dagars vila. Moyo och jag har startat på wt. Han är väldigt rörig när vi sitter och väntar, men under arbete är han tyst, fokuserad och trevlig att jobba med. Fortfarande får han "jag älskar alla och måste hälsa på dom med en gång" ryck vilket gav oss ett par nollor. Orutin gav låga poäng för övrigt, men jag är nöjd med killen min. Vi behöver mer rutin så redan om knappa två veckor är vi på igen. Får se hur det går! Lilla Lovis har lyckats slå av en framtand så hon måste sövas i nästa vecka. Usch. Gillar det INTE. Särskilt inte med de äldre i flocken. Astrid börjar bli lite struttig. Ska ge henne ett bättre glucosamin. Hoppas det ska hjälpa. Men hon är en glad tjej som njuter för fullt av att få jobba. Mina prinsessor <3 Själv ser jag fram emot besök av vår yngsta son. Han pluggar i Umeå och har inte varit hemma sen 21 augusti. Men snart kommer han hem till oss så att jag kan få skämma bort honom. Och i början av november åker jag dit på besök. Det ska bli spännande att se hans nya hemstad. Det känns märkligt att de som varit mitt liv, min vardag och helg plötsligt försvinner. Det är rätt och riktigt, men konstigt. Och snart lär väl storebror också flytta. Då blir det riktigt tomt. Tur att huset är fullt av hundar. Vad skulle jag annars göra? Dags att laga middag.

Något helt annat

Har funderat fram och tillbaka om jag ska blogga om det här eller inte, men nu gör jag det iaf. I våras började jag må dåligt och blev allt sämre efter hand. Jag var trött och tyckte inte något funkade. Var grinig när jag tränade hundarna. Inget stämde. Trodde det var att jag hade för mycket runt mig och att jag var pressad från många håll. Men när jag tillsist kände en knöl i magen gick jag till läkaren. Vecka 29 konstaterade dom att jag hade en tumör i magen. Vecka 30 tog jag diverse prover och ytterligare en undersökning som fastslog att jag skulle opereras snarast. Vecka 31 gjorde jag skiktröntgen - det gick undan och jag hade nog lite svårt att hänga med mentalt. Dessutom hade jag nu väldigt ont och kunde inte ens gå ut med hundarna annat än riktigt långsamt. Den 21/8 opererades jag äntligen. Det var en stor plågsam operation och jag är fortfarande sjukskriven. Tursamt nog visade sig tumören vara ett sk fibrom som är godartat. Nu börjar jag så smått komma tillbaks till vardagen igen med ett stort ärr över magen som inte riktigt vill läka. Vissa kvällar proppar jag i mig smärtstillande för att kunna sova, men försöker undvika det då jag blir "lullig" och halvt borta av tabletterna. Hundarna har fått vila, men nu har vi i alla fall börjat träna lite försiktigt. Ska kanske starta Vilde i lydnad om en vecka bara för att vi behöver rutin. Får se om det går. Men så är det i alla fall. Känns skönt att vara frisk!!!!

Surt sa räven

Inser när jag kollar i almanackan att Moyo och jag inte har någon möjlighet att gå vår jaktkurs nu i höst. Jättetrist! Jag behöver en spark i baken och Moyo behöver störningsträning. Jaja. Bara att inse att det inte alltid blir som jag tänkt mig.

Specialen

Årets Tollarspecial är över för den här gången. Som vanligt en helt fantastisk tillställning i dagarna tre (fyra för mig) med närmare 500 tollare på plats och aktiviteter som agility, lydnad, workingtest, officiella jaktprov i samtliga klasser samt inofficiell utställning. Så här såg min special ut: Torsdag - Styrelsemöte i 4 timmar och sedan upplägg av fredagens wt. Hann med lydnadsträning med Vilde på kvällen också. Fredag - Dömde 107 hundar på wt. Jag hade dirigeringsrutan. En del riktigt bra hundar, och en del som inte hade sin dag just då..... Var onekligen ganska mör efteråt men provet flöt på bra och det är verkligen inga problem att döma så många hundar. Lördag -

Skulle startat Vilde på jaktprov men bestämde mig för att stryka honom. Det var ett bra beslut för domaren bröt i stort sett alla för olydnad mm mm. Och det hade vi säkert stupat på också. I stället fokuserade vi på vår första start i Lkl II. Så här blev poängen: Platsliggning 10p Fritt följ 8,5 (tränger i vä sväng) Läggande 0 (vi missförstod varandra Pluppen o jag) Inkallande 9 (hopp mot föraren, bra tempo) Sändande med ställande 10 Apportering 8 (DK Sitt) Fritt hopp över hinder 0 (Han hoppade tillbaka innan han satt sig) Fjärrdirigering 8 (flyttar sig framåt, snett sättande) Helhetsintryck 8 Total 153,5 fantastiska poäng. Det kändes jättebra!!! Nu är jag väldigt taggad att fortsätta tävla så vi kommer vidare till trean. Tack Frida Forsberg och Tollargaleriet för den fina bilden På söndagen var det Moyos tur. Han fick springa vänstervaret. Inget HP blev det men dommaren Lena Rollmar gillade honom verkligen trots avsaknad av bröstkorg! Så här löd kritiken: Mycket pigg och alert. Ännu ganska lätt i sin bröstkorg. Fint uttryck. Välburna öron. Bra hals, stomme, tak överarm. Välvinklad bak. Lätta fria rörelser. Lite kort i sitt steg. Mycket trevligt temperament. Efter det satt jag snällt vid ringside resten av dagen och tittade på allehanda finaler. Vid 19-snåret var Specialen slut. Tack och lov hade jag och min man bestämt oss för att stanna till dagen efter för att slippa stressa. Vi hade en lugn och skön kväll med våra 4 älsklingar i husbilen. Nu är semestern snart slut och jag planerar höstens kurser för fullt. Som vanligt ser schemat nästan larvigt bokat ut. Men jag ska försöka peta in några lydnadsprov också. Hoppas jag lyckas!

Mycket att fundera på

Nu har vi avverkat en del av sommarens aktiviteter. Först den roliga resan till Tyskland där vi hälsade på Imke och Na'vii (Moyos syster). Vi tränade hund, pratade hund, vandrade ut till en ö ca 7-8 km från land, umgicks och hade det hur skönt som helst! Efter ett kort stopp hemma har vi nu tillbringat en vecka i Fegen. Duktiga danska tränare och en hel del att tänka på. Vad gäller Moyo måste jag verkligen arbeta med hans mentala ork. Flera dagars träning i kombination med värme och löptikar blev för mycket för den lilla. Han blev splittrad och ville gärna busa med sina klasskamrater i stället för att arbeta med mig. Men det kommer ordna sig bara vi tränar på. Sten hade kloka lugna övningar som passade oss finfint! Vilde hamnade i en A-provsgrupp. Ja tjena.... Alla ni som känner honom fattar hur jag hade det! Men vi gjorde det bästa av det hela och tränade stadga och passivitet. Jag var rejält trött på kvällarna! Det jag kan konstatera är att vi hamnat helt fel, min prins och jag. Jag har tappat mitt förtoende för honom vad gäller stadgan vilket i sin tur lett till att allt blir rörigare, virrigare och tjatigare. Dessutom är jag inte på mitt bästa humör just nu så egentligen borde jag väl lägga ner träningen några veckor. Vi får se. Ska i alla fall börja med att själv arbeta med mitt humör och mitt förtroende för Vilde. Min inställning ska hela tiden vara att han är stadig och sitter. Allt annat ska jag lugnt korrigera. Och så måste jag hålla käften! Att det ska vara så svårt! Pladder hör inte till i hundträning och ändå hör jag mig själv glatt jolllra på alt. hiva iväg långa ilskna haranger. Trött jag blir på mig själv! Att Vilde sen far omkring som en galen tromb i stället för att lyssna gör mig inte direkt tystare och gladare. Men nu gör jag ett omtag. Fram med det goda humöret, silvertejpen och pistolen. Så kommer det att bli så bra! Det som är riktigt riktigt positivt är att han blivit mycket tystare! Nästan tyst faktiskt i arbete. Precis som förr. Och det gör mig så glad! Nu återstår att bestämma om jag ska starta Vilde på specialen. Det lutar (slagsida faktiskt) åt att jag iaf stryker jakten. Vi får se. Här ser ni i alla fall några bilder på Moyo från Tysklandsresan och en från apporteringstestet. Vilken kille!!

Sommaren!

Ojojoj vilken sommar det verkar att bli. Och nu pratar jag inte om vädret. Allt det jä-a regnandet gör mig bara deppad. Nej jag menar allt spännande jag har inplanerat. Se här: På måndag tuffar Vilde, Moyo och jag med husbilen ner till Tyskland. Vi genar med Kielfärjan så nedresan blir kort och bekväm. Upp kör vi genom Danmark. I Tyskland ska vi hälsa på Moyos syster Navi'i och hennes matte Imke. Det ska bli toppenkul!! Vi stannar en knapp vecka för redan tisdagen den 17 testleder jag ett BPH och på onsdagen har jag en "date" med Louise i Stockholm. Vi ska träna rally och lydnad med syskonen Vilde och Qvicka. Kul! Jag är hemma ett par dagar och pustar ut, men redan den 22 far jag vidare till Fegen på årets "happening". Det är jaktinternatet jag varit på i 8(?) år i rad. Fantastiska arrangörer och instruktörer samt trevligt folk att umgås med. Det kan inte bli bättre. När veckan är över mellanlandar jag hemma några dagar innan jag far vidare till Katrineholm för SSRK instruktörsutbildning och sen till Öland för en veckas tollarspecial. Så ni ser! Vilken sommar!!! Härligt blir det, men jag kommer nog att vara rätt trött efteråt..... Vi får väl se hur det blir med bloggandet. Ha en skön sommar!!!

Klanhelgen

Så är årets klanhelg över. Kennlarna Agrosofen, Lönnlövet och Tollarbos årliga träff. Och som alltid var det lika bra! Superbra instruktörer, roliga kvällsaktiviteter och så alla trevliga, roliga mattar och hussar. Några nya bekantskaper, men mest kära återseenden. Mycket hundsnack blev det och massor av hundträning. Det här gjorde vi: På fredagen gjorde Moyo och jag Apporteringstestet och han blev godkänd! Det innebär att han numera har jaktmerit i Tollarklubben - lilleplutt <3. På lördagen gick Moyo och jag en heldagskurs för Sanna Hallgren. Temat var öppenklass (!)och där är vi naturligtvis inte. Men jag tränar ju lite annorlunda och med samma tänk som t.ex. Sanna så övningarna gick över förväntan. Det var både pararbete med 7 målområden, arbete med mycket minnesmarkeringar och dirigeringar samt passivitet och teori. Moyo var helt utslagen på kvällen och var inte ett dugg avundsjuk på Vilde som tränade på att bära gås vilket han inte är helt glad i....... På söndagen var det Vildes tur. Återigen en öppenklassgrupp men den här gången var det ju rätt! Hade oroat mig en del innan för Vilde är ju så het. Men oj vad jag fick skämmas. Efter inledande gnäll lyckades jag bryta honom och sen var han knäpptyst en hel dag. Bara några skall vid ett tillfälle. Underbart! Jag har hittat ett bra verktyg att arbeta med passiviteten. Ännu bättre var det att vår instruktör, Mirre, har ett intressant sätt att jobba med ostadiga hundar. Det tog jag verkligen till mig och kommer att jobba vidare med. Avslutningen på dagen testade vi metoden samtidigt som vi sköt (inga kast - Vilde knallar ändå....). Det gick hur bra som helst!! Jag var så nöjd med mina två prinsar när jag rattade hemåt. Efter knappa 5 timmar kom vi hem till dukat bord och lyxig söndagsmiddag. Vilken tur jag har som får uppleva så mycket med så många härliga männiksor kring mig. Känner mig lyckligt lottad!! Nu ska vi träna på och hoppas kunna starta på specialen. Men jag tänker inte riskera något "bara" före en start. Beslutet tar jag längre fram. Kanske samma dag som provet.....

Till minne

I kväll tänder jag ljus tll minne av Viking. Ljusen brinner också för alla de andra älskade hundar som inte längre finns hos oss. I all ödmjukhet tackar jag för att jag får ha mina hundar hos mig.

Praktisk jakt?!?

Läser ofta att "hunden används i praktisk jakt", men vad betyder det egentligen? För mig är det helt ointressant information om jag inte vet vilken typ av praktisk jakt som avses. En retriever ska apportera. Det innebär fågel och annat småvilt. Det är dess huvudsakliga arbetsuppgift. Att den sen kan användas som stöthund, stötande hund, till kortdrev eller annat är bara kuriosa och har inget med dess egenskaper i retrieverarbetet att göra. Ibland ser jag kommentarer som att "en schäfer kan apportera fågel". Javisst, och våra tollare kan tävla i skydds. Men det är inte det dom är avlade för, och det är inte det som vi ska bevara i vårt avelsarbete. De flesta hundar kan lära sig det mesta, men det är vad dom har för genetiska förutsättningar som är det intressanta. I alla fall för mig. Så snälla alla ni som berättar att era hundar används i praktisk jakt, skriv vilken typ av jakt det är så slipper jag upptäcka att hunden är rasande duktig att stöta rådjur etc. vilket säkert är kul för er men inte har något med retrieverarbetet att göra. En parallell är det för oss som tävlar i annat. Vi säger inte att vi tävlar i "konster" utan uppger självklart om det är lydnad, agility, freestyle, rally, hwtm eller annat. Allt annat vore ointressant/otänkbart. Eller tänker jag fel?

Är det sommar snart?

Försöker att få till mer tid med mina hundar. Livet fram tills nu har mest sett ut som följande: Jobb, jobb (jättekul men allt resande lämnar inte mycket tid för hundträning), BPH, studentfirande med tillhörande släktfest, div styrelsemöten osv osv. Hinner inte ens gå långpromenad varje dag. Tack och lov har min man hjälpt mig, så hundarna har inte fått lida i alla fall. Men nu börjar sommarlovet hägra. Nästa vecka kommer jag att vara borta hela veckan, men sen..... Åååååå vad det ska bli skönt att kunna fokusera igen. Har bestämt mig för att testa att göra apporteringstestet med Moyo. Han är långt ifrån perfekt, knappt startklar, men vad f-n. Jag tycker gott att det duger. Och vi tränar på varannan dag med vilt så förhoppningsvis kan vi jobba bort en del olater (typ sniffa på viltet innan han tar in det). Och inte har han ärvt sin morbrors finfina grepp. Fast allt kan jag ju inte få! Lillprinsen är i alla fall underbar. Vilde har jag anmält till både jaktprov och Lkl II på Specialen. Får se om jag startar. Det beror absolut på hur han (och jag) känns. Nu har jag iaf ett mål med min träning och kavlar, återigen, upp ärmarna och gör ett omtag med lydnaden. Brudarna njuter av fint väder vilket gör att dom kan gå in och ut som dom vill. Nu är det dags att åka med Astrid till sjukgymnasten för profylaktisk djupmassage. Vill ju att mina prinsessor ska må bra. Lovis fick sin genomgång förra månaden.

Lagkamp

Å så mycket roligt vi har hunnit med!!Till att börja med var vi hos Stina - killarna och jag. Vi tränade jakt en helg och fick massor av tid till att prata prata prata prata!!! Så härligt befriande.Jag var väldigt nöjd med både träning och supertrevligt sällskap. Sen har vi haft lite kursavslutningar och annat smått och gott. I helgen gick årets lagkamp av stapeln. Den anordnades av Smålandstollarna på ett föredömligt sätt! Enligt mitt tycke helt rätt svårighetsgrader på stationerna och väldigt trevligt (som vanligt) umgänge. Stort tack Mats, Ancie och alla ni andra som gav oss en härlig helg! Hur det gick? Mjaaaaa, vi kom femma av nio lag. Första stationen var en markeringsstation. Laget tog in en enkel, en medel, missade en enkel och så tog Vilde in den svåra (vilket visade sig att han var den enda som gjorde av alla hundar....). Vi fortsatte sen till dirigeringen. Där fixade vi två enkla, en medel och sen missade Vilde den svåra. Surt! (men han kämpade tappert och var nära!!). Slutligen var det söket där vi hade handikappet (jag vet, jag skyller ifrån mig) med fyra hanhundar som aldrig jobbat ihop. Nåväl, vi fegade och det straffade sig. Men inte mer än att vi bara tappade en placering i slutstriden. Däremellan var det förartävlingar. Som den vinnarskalle jag är gav jag allt och där vann vi! Reportage kommer i nästa Tollaren. Nu är vi möra och nöjda. Priskassarna innehöll många fina saker från både Alseda och Royal. Tusen tack för en härlig helg!!

Rörig tid

Astrid har äntligen slutat löpa! Nästan fyra veckor håller hon på varav två veckor är ett eländes kaos. Moyo är så kär att det inte går att göra annat än att bara rasta honom. Han piper, vill inte arbeta och är allmänt strulig. Tröttsamt!! Förra helgen var i alla fall Vilde, Moyo och jag på en instruktörsfortbildning för Eva Thorén-Söderström. Det är alltid lika inspirerande och tänkvärt att träffa henne. Jag fick massor av ny energi och stöd i mitt beslut att lägga Moyos lydnadsträning på is. Nu ska vi fokusera på jakten ett tag! Och Vildemannen gör jag ett omtag med vad gäller ordning och reda. Jag tror verkligen att vi ganska snabbt kan få bukt på hans olater om jag bara uthärdar. Frammåt kommer min fritid bestå av en massa BPH uppdrag. Det ska bli intressant. Men innan dess väntar en härlig träningshelg hos Stina och Raiko och lagkampen på Öland. Glädjande nog ser faktiskt juni väldigt obokad ut. Det kan jag behöva! Och så har hundarna blivit försöksdjur! Eller rättare sagt, de ska testa en ny vattenskål från Din Hundshop. Än så länge står den i köket och golvet är torrt. Det kluriga är att bara lite vatten syns då det är en platta som ligger i skålen och förhindrar att det skvalpar över. Hundarna tycker att den är helt ok. Ska ta med mig den ut på resa så får jag se hur den funkar på skogsväg! Återkommer om det. Nu ska jag boka biljetter till Tyskland. Gossarna och jag ska hälsa på Imke och Navi'i (Moyos ena syster) i Tyskland. Toppen det också!

Härlig dag

I går styrde pojkarna och jag norrut för att tillbringa en träningsdag tillsammans med Liselott och Spex + Malin, Keno och Iver. Vi började med fika och planering av dagen. Bestämde att vi skulle köra lydnad före lunch och jakt efter. Lisa har sån tur att hennes granne har en liten apellplan som vi kunde låna. Jag valde att träna budföring med Vilde samt peta i fria följet samt klura med rutan och hopp sitt. Fick många bra tips! Moyo tränade framförallt att jobba med mig på ett nytt ställe med ny hund på planen och nya människor. Han var jätteduktig! Körde ett par inkallningar, metall apport och tung apport. Märker att han börjar få tendens till "lätt rumpa" så nu backar jag lite och fokuserar på stadgan igen ett tag.
Efter en jättegod lunch där vi avhandlade hund på längden och tvären var det dags för jaktträning. Vi skulle köra en hund åt gången och vi la upp vår träning utifrån var vi står och behöver träna på.
Vilde fick först se en trippel falla och skulle sedan ta ett linjetag ca 40 m bort där viltet låg ca 5 meter innanför en stig innan trippeln togs in. Svosch så drog han iväg..... Han viste precis vad han skulle göra men förmådde sig inte att ta sig över de sista metrarna. Efter ett par omskick gick han spikrakt men glömde en liten detalj. Näsan..... Nåja, anden kom in tillsist på det sättet som jag önskade och vi var glada båda två. Trippeln var inga problem alls. Med Moyo ville jag se om vinterns inomhusträning med vilt fungerade i ny miljö. Och det gjorde den riktigt bra. Bara en "moyodans", annars riktigt fint. Jag var väldigt nöjd med mina killar även om vi har en hel del att arbeta med. Men Vilde knallade inte t.ex. utan tänkte "sitt" innan jag skickade honom. Härligt! Och Moyo arbetar mycket mer fokuserat men har ändå ett högt tempo. Fortfarande tyst och stadig. Det gäller att förvalta det väl!!
Malin var tyvärr tvungen att åka hem sen men Lisa och jag fortsatte med ett par övningar för Spex och Vilde. Hon har härliga ängar precis utanför sin dörr. Vi kastade först en låååång markering utan referenspunkt och sen ett linjetag till samma ställe. Enkelt sa killarna. Därefter en dubbelmarkering på linje med kastaren som flyttar sig framåt mellan kast ett och två. Skumt sa Spex. Häftigt sa Vilde. Vi bestämde att killarna var nöjda för dagen och vi avslutade med en liten promenad med Moyo så att han fick springa av sig lite energi och sen en fika innan vi styrde kosan hemåt igen. Knappa 12 timmar efter det att jag åkt parkerade jag bilen hemma. Vilken härlig påskafton!!

En avstämning

I går var Vilde, Moyo, Astrid och jag på ett litet workingtest. Syftet var att skapa träningstillfälle för nyutbildade wt-domare. Jag ville passa på att se var jag ligger i träningen med Moyo. Lovis, som inte gillar skott, fick stanna hemma.
Så här gick det:
Vi började i ruta 2 som var linjetag.
Moyo: Helt ok fotgående. Gick rakt och fint ut men tvärstannade när det gick ett skott i närheten. Samtidigt vrålade en hund till som visade sig sitta bunden ca 10 m bakom linjetagsdummyn. Moyo som är så nyfiken rusade dit och sen hade han glömt allt. Jag hämtade honom och gjorde om. Då gick det perfekt!
Vilde: Hade nog ätit raketbränsle. Sprang rakt och fint men gjorde sedan ett superrace runt runt (har han blivit valp igen??). Kom tillsist fram och fiskade upp en dummie. Fjompade sedan runt innan han behagade att komma in. Tror att hans knäppa beteende framförallt berodde på att Astrid låg en meter bakom och väntade på sin tur.
Astrid: Sprang lite snett så en omdirigering behövdes. Resten lugnt och trevligt!
Ruta 3 markeringar.
Moyo: Fint fotgående. Två enkelmarkeringar. Den första missade han då kastaren stog och viftade våldsamt med en dummie han hade i handen. (trodde att han skulle kasta en dubbel....) Moyo blev så splittrad att han förvirrade sig men jobbade jättefint. Tvåan spikade han. Utmärkta avlämningar!
Vilde: Knallade vilket resulterade i ett vrål från mig som antagligen hördes i hela kommunen. Sen hämtade han snällt in båda.
Astrid: Spikade båda, men slarvade med en avlämning.
Ruta 4 riktat närsök.
Moyo: Bågade en aning på in och utgång. Annars perfekt!
Vilde: Suck.... Sprang som ett jehu här också. Vete f-n vad han höll på med. När han slutade springa dirigerades han enkelt till rätt ställe.
Astrid: Passade på att springa lite hon också......
Ruta 1 walk up.
Moyo: Gick i par! Det gick över förväntan. Tyst och trevlig. Fotgåendet var stundtals strålande. På första markeringen släppte han dummien för att försöka få igång parkompisen i lek. (men han ville bara slåss). Den andra gick perfekt.
Vilde och Astrid gick i par med mig som förare åt båda två(!). Astrid skulle ta den första dubbelmarkeringen och då brast det för Vilde. Han låg och stormskällde. Sen for han iväg och fångade den första markeringen i luften innan den ens landat. Och där var mitt tålamod slut. Koppel på! Men för att ge Astrid (och dommareleverna en chans) fortsatte vi. Astrid spikade sin dubbel. Vilde spikade sitt linjetag. Sen spikade Vilde sin dubbel (även om han fjompade med en avlämning) och Astrid spikade i stort sett sitt linjetag.

Vilde kom sist naturligtvis. Lyckades nolla i alla rutor utom en. Bara att konstatera att honom måste jag ha tummen i ögat på hela tiden. Han fixar inte att jag också tävlar med Astrid dvs lämnar honom och arbetar med någon annan. Astrid å andra sidan strålade och kom trea!! Moyo nollade ju på linjetaget, men jag var riktigt nöjd med honom. Det här kommer att bli riktigt bra! Vi tränar rätt!!!! Vi avslutade dagen med att hämta Lovis och gå en skön promenad som avslutades med olika träning för hundarna utifrån behov. Vilde? Han tränade stadga...... Förvånad?

Tiden går

Tycker just nu att vi är inne i ett ganska tråkigt "stimm". Kära vänner har fått svåra sjukdommar. Älskade svärmor har hastigt försvunnit in i dimman. Vilde har dessutom (som vanligt) lyckats med att fräsa omkring på Vildemanér vilket resulterat i en muskelbristning. Den är förhoppningsvis utläkt nu, men det gav oss ett ofrivilligt träningsuppehåll. Kanske behövdes det. Lilla Moysings träning går framåt med stormsteg. Han är riktigt rolig att träna nu. Det är en helt annan hund är sin morbror. Mycket mer ballanserad men ändå fullt ös. Det han ännu inte fixar är andra hundar. Han äääääääääääälskar dom. Kan inte alls förstå varför han inte alltid får leka med alla. På träningen vill han gärna springa och leka, eller så förlorar han sig i en doftfläck. Dessa ungdomar..... Men vi jobbar på och hemma kan vi verkligen ta ut svängarna och öka svårigheten på alla möjlliga sätt. Riktigt kul. Brudarna tycker det är perfekt, för då får dom vara med som "störning" dvs arbeta medan killarna tränar passivitet. Härligt för oss alla (utom kanske Vilde som tycker att det är värdelös träning).
Håller på och grunnar på om inte årets Specialen ska bli ett sånt år så jag inte gör något utom struttar runt lite i vänstervarv med ungtuppen. Det känns inte som Moyo kommer att bli klar för start på jaktprov, jag dömmer wt. Det skulle vara Vilde i så fall. Vi får se hur det är med skador och hans stadga. Han ska f-n inte knalla någon mer gång :o( På bilderna ser ni Moyo som han ser ut just nu. Det var dålig kamera men lite framgår det i alla fall att han så sakteliga börjar växa till sig. Funderar på att ställa honom och Astrid i Strömma i april. Får se. Astrid är inte utställd på 8 år så det kanske är på tiden? Utställningar är ju egentligen inte min grej, men någon gång emellanåt kan det funka.

Astrid & Lovis 10 år!

Grattis mina älskade tjejer på er tioårsdag!! Tänk vad tiden går fort. Det känns inte riktigt bra att veta att ni nu har en tvåsifrig ålder, men jag hoppas att vi fortfarande har fina år framför oss. Mina prinsessor - i dag är det er dag!!

Vilde 4 år!

Grattis min älskade prins på fyraårs dagen!! I dag ska vi ha det riktigt kul du och jag med jaktträning för hela slanten!

Jakt - på riktigt!

I förra veckan fick Vilde och jag äntligen möjlighet att följa med på fågeljakt. Det var min kompis Jan-Inge som har jaktmarker utanför Kungälv. Vi hoppades kunna skjuta allt möjligt som står på listan för skyddsjaktsvilt. Men tji fick vi! Vinden låg åt helt fel håll så ön var helt tom på vilt. Jag sköt ett par gånger men missade. J-I sköt en duva, en kaja och en mås. (och så missade han några gånger....) Men det blev jättebra träning för Vilde som fick gå (kopplad) vid min sida i 2,5 timme utan att göra något alls i stort sett. Mycket gnissel var det i början som mattades ordentligt. Men han var väldigt förbryllad när vi sköt och inget föll. Det har han ALDRIG varit med om sa han. På jaktprov är det ju vinst varje gång. Så nyttigt och häftigt för oss båda. Att få gå med egen hund under bössan är en dröm jag haft länge. Jag passade på att träna lite extra efter jakten medan viltet fortfarande var varmt. Spännande sa Vildemannen. En härlig dag blev det för min prins och mig!