Svar på bekymret

Tja, det var inte så uppmuntrande, fast ändå ok. Han har brutit Sesambenet vilket enligt veterinären är ganska harmlöst om hunden bara kan hålla sig stilla och inte slickar på tassen. Annars blir det operation. Hur ska det här gå??? Vilde är i alla fall sitt vanliga glada jag och tänker inte alls vila sig i form. Suck! Och jag som är så träningssugen. Får ta och damma av brudarna.

Bekymrad

I går kväll såg äldsta sonen att Vilde markerade på ena bakbenet efter att han legat still. Det försvann när han rörde sig. Jag kände igenom honom och han var märkbart irriterad på bakdelen. I morse var han fortfarande stel så det blir till att vila. Och vi som har planerat in massor av träning nu framåt :o( Så klart att jag blir orolig, men han far ju fram som ett jehu så det är inte konstigt att han stukar till sig ibland. Men det är så sällan det händer att jag är bortskämd. Tänker ta Borreliaprov för säkerhets skull. Feberfri är han iaf.
Annars verkar det vara slutrest för min del innan sommaren. Härligt! Jag kom hem i onsdags kväll och har tränat flitigt. I torsdags tränade vi vattenmarkeringar och långa linjetag över vatten. I lördags blev det dirigeringsövningar o stoppsignal. I går sök och linjetag med vilt. Allt gick helt enligt plan och bjöd på de svårigheter jag planerat. Vilde har svårt att stoppa när han är för nära viltet/dummien. Det tränar vi på. Samma med näsan. Har jag kastat en markering åt ena hållet o sen skickar honom på ett linjetag i motsatt riktning, springer han snällt ut, men glömmer näsan. Lille plutt. Där saknas det erfarenhet. Men han är så lycklig! Förutom nu förstås min stackars älskling.
I fredags var jag i Danmark o tittade på VM i lydnad. Vildes bror Skoj var uttagen till landslaget. Jag lärde mig massor av att titta på olika ekipage och se bedömningen (som var stenhård). Skoj fick jättefina poäng men nollade tyvärr på dirigeringsapporteringen. Trots det blev det 241p och en 22 plats. Segraren låg på dryga 270p så det var tätt. Det har skrivits en massa om tävlingen och jag har dessutom lovat Louise att skriva ett reportage till Tollaren. Jag sparar mitt krut till det.
I dag får jag fint främmande. Lilla Gatti med matte Ankie kommer hit för att få lite träningstips. Rapport följer om Vilde.

Kortare lista?

Idag blev Erik (min äldsta son) skadad när han tävlade i motocross. Jättetråkigt... Det la sordi på hela helgen.
Listan med "på gång" blir kortare o kortare. Härligt, men det ger mig liiite dåligt samvete. Borde skriva upp allt som är inplanerat i höst, men vad tusan.... Det kan skrivas upp sen. Snart är det midsommar. Kanske kan jag åka o se Skoj tävla VM på fredag. Jag har iaf haft en bra träningshelg med viltträning både lördag o söndag. Plupp var utom sig av förtjusning. Behöver verkligen hjälp med stadgan. Hoppas att det löser sig innan specialen. Tjejerna har fått nöja sig med rejäl massage. Nu är det dags för en vecka i Baltikum igen,

Bortkastat

Jag är så sur och irriterad :o( Livet bara rinner iväg och jag är aldrig hemma. Hinner inte med något annat än att jobba just nu. Jag skulle vilja (inte rangordnat):
- Äta middag med min familj
- Prata med min familj
- Lägga spår
- Träna lydnad
- Träna kluriga vattenmarkeringar
- Träna lååånga linjetag på vatten
- Träna tolling
- Massera hundarna
- Fysträna hundarna
- Dammsuga
- Röja i trädgården
- Göra klart presenten till lilla brorsbarnet innan det blivit för smått
- Lägga klart pusslet jag började lägga i julas
- Ha semester
- mm
I stället är jag ute o reser hela tiden. O när jag inte gör det försöker jag hinna med allt annat som släpar på jobbet tack vare att jag så sällan är hemma. Borde egentligen arbeta en stund nu men jag tänker gå ut med min lilla flock. Ser att det börjat regna :o(

Många strängar på vår lyra!

I måndags tränade vi lydnad Vilde o jag. Vi fick oss ett rejält pass på klubben. Hade noga planerat efter mina gamla anteckningar. Det var jättelänge sen vi tränade enligt plan. Vilde var tokig av lycka och struntade till och med i husse som dök upp för att titta på. Innan träningen hade Astrid, Lovis och jag varit hos Annika Falkenberg som nu håller på att behandla hundarna för skavanker. Det är så härligt att veta att tjejerna är utan skador och har allt på plats. En del är det att göra, men inget ovanligt/oroande utan bara helt naturligt efter 8 års träning/tävling/skogsturer. Mycket nytt blir det för oss att föra in i vardagen, men tjejerna är plötsligt som treåringar igen. Vi njuter alla två och fyrbenta!
I tisdags packade Plupp o jag väskan för att tillbringa några dagar i Stockholm. Vi bodde i en "svit" på vandrarhemmet i Gimo. Med Svit menas egen toa o dusch samt tv på rummet o balkong. Inte illa o vi trivdes. Varför vi var i Stockholm? Jo det var dags för två dagars träning hos Niina o Kent igen. Uj vad jag fick mycket att tänka på, och skämmas för. Intensivträning av jakten ger naturligtvis trist effekt på lydnaden. V var helt skogstokig första dagen men samlade hyfsat ihop sig sen. Resultatet blev en låååång träningslista som vi redan håller på att arbeta med. Nu är motivationen på topp igen (även om den dalade efter första dagen).
Efter att Plupp fått vila under fredagen har vi nu haft en tvådagars spårkurs för Krokasmeds-Stefan. V har aldrig personspårat i hela sitt liv så första dagen blev väääääldigt frustrerande för mig. Vilde fattade inget utan hoppade mest runt och letade efter fåglar i skogen. Men efter att ha lagt ett tennisbollsspår trillade poletten ner. Aha sa lilleman o spårade sen på som en torped. Mjae sa Stefan. Inget fel på motivationen men det går liiiiite fort o slarvigt. Kan inte annat än hålla med (flås, pust, stön) men nu vet jag hur vi fiffar till det inför apellen och framför allt så har vi ytterligare en toppengrej att träna. Ska introducera tjejerna också tänker jag. Som aktivering alltså. Nu är brudarna masserade för dagen o V sover sött. Dags att planera inför morgondagens lydnadsträning. Sen blir det Tallinn resten av veckan.

WT-cupen

Så är årets wt-cup över. Sista deltävlingen gick i Borås. Det var ett roigt upplägg på provet som på pappret låter tråkigt men i verkligheten var varierat och kul. Tanken var att efterlikna en jakt så mycket som möjligt. Alla stationer låg vid vattnet och bara det var ju en utmaning! Vi presterade så här:
Ruta 1 2 enkelmarkeringar - Två ganska svåra markeringar som V löste fint. 17p pga lite ostadig i rumpan o fick leta en stund efter den första markeringen.
Ruta 2 2 hörselmarkeringar på vattnet - Det här var något helt nytt som vi aldrig tränat på. Vi stog helt dolda ca 20 m från vattnet. Skott o plask o sen skicka hunden som dessutom hade en hyfsat svår uppgång efteråt o skulle hitta tillbaka till matte. Sen upprepning men utan skott. V löste det finfint 18p pga han lyfte baken o tog sen en minilov vid avlämningen av den första.
Ruta 3 enkelmarkering - Den här rutan hade bedömts som den svåraste av arrangörerna och det var den för oss. En helt vanlig okomplicerad markering MEN den gick över ett ganska brett dike. Och där fastnade Vilde. Han kom helt enkelt inte upp på andra sidan. Han jobbade och slet som en hjälte. Jag höll mog cool och hojtade lite glada tillrop. Efter en heroisk insats kom han tillsist upp på rätt sida. För hämta dummien till matte, det ville han min prins! Lite förvirrad efter att ha simmat fram och tillbaka i flera minuter sprang han iväg åt fel håll så jag skickade snabbt o enkelt tillbaka honom till rätt område där han direkt hittade dummien. Han tvekade av förklarliga själ en aning för att hoppa tllbaka igen men sa sen att "va f-n matte står ju där", störtade ner i diket o lyckades ta sig upp och lämnade snyggt i handen. Domaren var otroligt imponerad över min lilla kämpe som så målmedvetet SKULLE lösa uppgiften och aldrigt gav sig. 17p pga dirigeringshjälpen.
Ruta 4 2 vattenmarkeringar - Rejält trötta efter förra rutan slarvade jag kanske, vad vet jag. Vilde reste sig iaf på den första och tog två steg. Nolla sa domaren. Surt...... Den andra gick perfekt men vad hjälpte det. Fick dock beröm för att han är så tyst och fin trots sin hetta.
Ruta 5 en markering plus ett linjetag - Inga konstigheter, pang pang. 18p pga litet lyft i rumpan vid markeringen o glad avlämning på dito.
Totalt 70p. Surt sa räven men otroligt bra iaf!!
Slutresultatet i cupen blev en hedrande tredjeplats och ett bra kvitto på vad vi ska träna vidare på. Ser också fina framsteg på passiviteten och momenten. Kan jag bara få den lilla rumpan att sitta fast i backen så är nästan allt löst för den gossen. Vi jobbar vidare. Nu är nästa mål specialens tollingjaktprov. Men innan dess har vi massor av annat roligt för oss, mina tre hundar o jag!