Duktig flicka

Jag brukar alltid förespråka att man ska beröma sig själv. Vi glömer så ofta bort oss själva, och är överdrivet självkritiska. Så nu ska jag alltså beröma mig själv!! (men det kommer lite längre ned)
Efter att ha låtit Bertram vila hela veckan kom jag hem och bara pussade på mina hundar. Visst tränade vi lite, men bara lite. Lite fågelträning är alltid bra. I onsdags var det äntligen dags för L att fortsätta med sin älskade agility. Vad hon var lycklig!!!! Hon bara tjöt och for omkring. Det var så härligt att se. Allt gick precis som jag hade hoppats på. På torsdagen tränade vi med Niina. Det var Qvicka, Unni, Tolle och V. En supereftermiddag. Till och med jag blev inspirerad att köra lydnad av fler anledningar än att det gynnar jakten. Det ni! Nu ska det tränas. Men varför har jag varit duktig? Jo, V var som vanligt sååååååå förväntansfull att det pös ur honom. Och när han pyser så hörs det. I dag var vi en halvtimme hos Git på Alfa hundcenter. I stället för att tokträna satt vi lugnt på golvet och pratade bort 20 minuter. När V blivit lugn tränade vi lite. Senare på eftermiddagen, efter hundpromenaden, satte jag in V i bilen och tränade bara A och L. Kors i taket, men han tystnade jättefort. Han fick korv i buren, men jag höll mig och han fick stanna kvar. Alltså ingen träning för hans del, bara passivitet och beröm. Duktigt av mig va!! Pluttifar pep lite på vägen hem, men var väldigt sansad när vi kom hem (men på ett strålande humör!) Nu ska jag handla lite mat. Är superhungrig.

Fullt ös för stackars Vilde

Stackars Vilde har en matte som tycker det är sååååå kul att träna. I fredags gick Vilde sitt livs första blodspå. Toppen sa han. Det här gillar jag! Tjejerna fick också gå varsitt och dom var lika förtjusta. Borde nog få tummen ur och låta tjejerna gå anlagstestet.
På lördagen packade jag in V och ryggsäcken i bilen. Vi tillbringade dagen med SSRK Göteborg. Miniman var i särklass yngst. Han har lätt att gå upp i varv så vi gjorde mest övningar bakåt och det funkade helt ok. De övningar han gjorde med gruppen, genomförde han på bästa sätt. Faktiskt bättre än många av de vuxna hundarna. Det var kul att få så mycket beröm för min fina hund!
Stärkt av dagen for vi vidare till Stockholm för söndagens Sanna-kurs. Men där tog det stopp. Jodå, han var jätteduktig i övningarna. Men förväntningarna låg på 3000%. Att få honom att tagga ner var helt omöjligt. Att Unni höglöpte verkade han inte bry sig om, men sannolikt påverkade det också. Fullständigt slut åkte vi till centralen för att ta oss hem. Ha! Tvärstopp i trafiken. Lillemann fick stå ut med hundratals människor som väntade på inställda tåg. Busstransfer till Flemmingsberg och där flera timmars vänta. 01.30 var vi hemma...... På måndagmorgonen skulle jag tillbaka till Stockholm. Lilleman var helt slut så det kändes bra att veta att nu har han en vecka med enbart sköna skogspromenader och lite aktivering framför sig.
Själv sitter jag på en kursgård hela veckan. Kommer att lägga ner jakten i stort sett med V och fokusera på lydnad och passivitet. Men lite viltträning blir det säkert. Rapport kommer.

Uj uj uj

Tiden går fort när man har roligt! Får ta en skvätt av min lunchtid för att skriva i bloggen! Vårt liv präglas just nu av älgjakt eller rättare sagt, brist på skog. Gubbarna pangar på friskt runtomkring och jag får inte vara med :o(. Fast det vill jag nog inte heller, iaf inte skjuta som det känns nu. L har varit hallt ett par dar så promenaderna blir lite trista utan mitt lilla yrväder. I går tränade vi höger/vänster. Det gick utmärkt. La ut tre olika linjetag och skickade när han visade rätt attityd. Han har sån otrolig fart ut att jag får blåsa stoppsignal. Men den funkar tack och lov så han löste allt med högsta mattebelåtenhetspoäng. A fick ett djävligt minisök. Tre dummis i värsta snåriga skogen. Men det var för enkelt......

Just nu har V party party party! Min 85-åriga svärmor är här. Hon älskar hundar med förstår inte att hon inte kan gå och småskrocka med V. Han tycker hon är världens roligaste lektant som lägger fram massor av bra leksaker (handväska, hårborste, telefon etc etc). För att inte tala om dom delikata tofflorna han fick (tog) till förmiddagsfika. Han har fått full snurr på sina elastiska fyrfotasprång. Kan t.ex. från stillastående hoppa rakt upp i mitt knä eller ge stående Erik (190cm) en puss på munnen. Därför är lilla svärmor en baggis att älska våldsamt och fysiskt! Misstänker att hennes besök blir kortare än planerat....

Nu har jag lagt till en sån där fiffig "På gång" i marginalen.

Riktigt bra träningsdag

I går drabbades jag av en kombination av hyperaktiv Vilde och dåligt träningssamvete. Det späddes på av Louise som ringde o meddelade att hon var på väg ut för att träna. Då bilen redan var full av dummies satte jag mig först vid köksbordet o la upp planen för dagens träning. Stuvade sen in alla tre o begav mig till Brukshundsklubben. Bara Git var där o tränade. Det är inte ovanligt att vi ses mitt på dagen. Hon arbetar ju heltid med hundarna o jag flexar min arbetstid så att det blir kvällsarbete då jag tränar på dagen.
Först la jag ut ett stoooort sök med 12 dummies. Det var i högt gräs/klippt gräs/skog. Säkert 150 m djupt men ganska smalt. Medan söket låg och "gottade till sig" gick vi ut en timme på ängarna runt omkring så att hundarna fick springa av sig. Det var fullt ös på alla tre. Kanske börjar A:s skendräktighet klinga av något?!
Avslutade rundan på lydnadsplanen o passade på att träna ett varv med V. Linförighet, inkallning, sättande under gång samt stoppsignal tränade vi på. Han var riktigt lysande. Fullt ös hela tiden! Hade som vanligt glömt klickern hemma, men det gick utmärkt ändå. Avslutade med ett ligg kvar med alla tre. Det var första gången så dom fick ligga i en knapp minut och jag var bara ett par meter bort. Det var inga problem, men jag ska nog träna in att V ska ligga med huvudet på tassarna för han ser ut som om han ska dra direkt.
Efter det gick vi till söket. V började som vanligt. Han arbetade djupt och bra. Hittade både i skogen och på ängen. Bra avlämningar som vanligt och inget snurr. Stort plus på den övningen! L gjorde ett utmärkt arbete och jag fick tre av fyra i handen! Min lilla gumma!!! A hade den otacksamma uppgiften att leta upp de 4 sista. Tre gick galant, men den fjärde fick hon inte in. Det var den som låg längst ut. Jag fick ut henne tre gånger utan att hon fick den i näsan. Sen ville hon inte mer. Då gick vi ut och hon fick hitta den på kort avstånd och glad skuttade hon tillbaka. Hon är en kämpe, men när hon anser att ett område är färdigsökt är det lögn i h-te att få ut henne igen. Hon ser ut som om jag slår henne när jag försöker rikta upp henne. Bra att hon numera har V som alternativ för min träningsiver för jakten.
Sen gjorde jag två långa linjetag med V. Den första såg han när jag la ut och den gick superbra. Han är så häftig för skickar jag honom med minsta slarv går han spikrakt åt det hållet nosen pekar. Snacka om att jag måste vara petnoga. Tyvärr är han så het att det räcker med att jag förbereder ett utskick så försöker han dra. Men vi tränar med linjetag åt båda hållen samt handsignaler utan kommando (som han alltså inte får gå på) så det kommer att lösa sig snart. Den andra fick han inte se. Den låg några få meter efter den första. Men då slarvade han o skuttade omkring lite. Innan jag fick in honom hade han hittat den. Ska backa den övningen och göra den mer noggrann framför allt.
Avslutade med att jag la ut en dubbelmarkering och gjorde en minnesrunda med lite lydnadsträning. V fick sedan plocka in dubbeln. Problem? Inte då. Det är ju superVilde vi talar om. Lille gutten min. När vi kom hem var alla tre helt utslagna. Härligt!! V sov i säkert 30 minuter vilket torde vara rekord.
Slutsats: Astrid o Lovis utvecklas stadigt. Bra! Behöver bygga ännu mer självförtroende på A. Och verkligen aldrig tappa humöret. Hon läser blixtsnabbt av mitt kroppsspråk. Kanske ska jag börja lägga in mer lek och trams!
V ska nog sluta med sök för ett tag. Det går så bra att jag ska lugnar mig. Jag ska backa linjetagen o köra mkt signaler som inte leder till aktivitet. Ska arbeta med bra grundövningar som samtidigt ger honom lite utmaningar som t.ex. dubbelmarkeringen. Genom hela träningen körde vi jaktfot. Det gick strålande. Där gnuggar vi på på inslaget spår. Idag blir det svampskogen och linjetag.

Snurrevisper

Är det någon mer än jag som har haft en sån där natt då hundarna vandrat runt i sängen så att man inte vem som ligger var varje gång man vaknar till? Jag hade en sån natt i natt. Ena sekunden ligger Astrid på min kudde och sprattlar förnöjt med tassarna i drömmen, nästa sekund är det Vilde som ligger och snusar med nosen i min näsa. Förvånat konstaterar jag sömndrucket att det är en hanhund på kudden. Var är Astrid? Jo vid fotänden. Sen tar V ett skutt ner på golvet och A passar på att flytta upp. Så har det hållit på hela natten. Lovis? Hon kommer bara om det åskar eller stormar. Annars trivs hon bäst i soffan i vardagsrummet eller i gästrummet. Något vimmelkantig vacklade jag upp vid sex och nu sitter jag på tåget igen. Prima liv!

Rapport

Vad har hänt sen sist?

1) Jag sköt hagel. Det gick åt pipsvängen för bössan passade inte alls. Sen har jag missat alla andra skjutningar så nu tar jag en paus till efter vintern. Surt!

2) Jaktkurs med Astrid i lördags. Det gick sådär. Eländet är superskendräktig så det frestar på att vara matte...

3) Kurs hos Sanna med Vilde i söndags. Fågel var inga problem. Men vi tränade stoppsignal och då kom tennisbollarna fram och med dom galenVilde. Miiiina bollar vrålade han och kunde inte tänka sig nått värre än att syskonen skulle få vara med och dela. Kunde strypt honom om jag inte vore en mild och god matte.

4) En knapp vecka i de norska fjällen. Vi hade det underbart. Jag hade under två av dagarna med mig ett par kollegor så då blev det en kombination av dagsturer, arbete och sällskapsspel. Självklart låg kameran kvar i stugan när vi var ute och gick. Typiskt. Men hundarna och jag njöt för fulla drag. Till och med Vilde sov litegrann (men bara lite) efter dryga tre timmars klättrande och klivandes runt i ljung och myr. I princip ingen träning utan gott om tid för kontemplation. Jag behövde verkligen det. På bilden ser ni Astrid o Vilde slöa framför brasan.

Det som var jättejätte tråkigt var att Astrid och Lovis mamma, Sockan, fick somna in på tisdagen. Hon blev dryga 13 år vilket ju är en aktningsvärd ålder. Men ändå skedde det utan förvarning. Många tårar blev det. Stackars Bengt, Annelie, Moa och Simon som på så kort tid förlorat två av sina tre hundar. Jag saknar de båda mycket.

5) I söndags hade jag min kurs som vanligt. Nu har halva kursen gått. Dom är riktigt duktiga. Kul! Passade på att träna fågel med Vilde. Inga problem sa han, bara jag få min tennisboll i utbyte. Det känns som om jag måste börja höja ribban lite. Kommer inte att resa så förtvivlat mycket under resten av året, så det blir kanske lite tid för strukturerad träning! Vi får se.

Det var nog allt tror jag.

Borta

Ni som läser min blogg kanske undrar vart jag tagit vägen. Vi har varit iväg på massa spännande. Rapport kommer under morgondagen. Behöver ta ut hundarna innan min jaktkurs nu i eftermiddag. Hej svejs!