Kärlek!

Vilde och Lovis är så otroligt förälskade i varandra. Även om sönerna väljer att kalla det för något helt annat, betydligt mer oromantiskt och grövre....... Vilde äter ett mål av 4. Men han är lika glad för det. Jag tycker att det är ok även om han nu börjar bli väldigt mager. Bara skinn och ben närmare bestämt. Men nu ska det väl bara vara ett eller två dygn kvar. Det häftiga är att det bara behövs att jag sätter in Lovis i bilen efter promenaden, som bestått av 100000000 försök till parning, så är han helt fokuserad på arbete. Nån kan säkert anklaga honom för att vara korkad, men jag väljer att beundra honom för hans fokus och vilja att arbeta. Men inte högbelastar jag honom dom här dagarna. Det vore synd om både honom och mig! Stackars Astrid är lite på undantaget. Försöker kompensera med massor av gos på natten när hon sover på min kudde.
I dag har jag haft en heldag med studiefrämjandet. De bjöd på föreläsningar av Kerstin Malm, Björn Forkman och Kenth Svartberg. Det var en jättebra och inspirerande dag som var helt rätt disponerad. För mig kom det roligaste sist (Kenth). Allt var inspirerande, men Björn och Kenth tillförde mig mest. Nu ska vi iväg på revy. I morgon är det dags att sparka igång Vildes träning igen. Nu har han latat sig i 3 dagar.

Grattis igen

Idag gratulerar jag mina älsklingar Astrid och Lovis (Lovis på översta bilden). Hela 7 år är dom nu. Måste erkänna att det är med blandade känslor jag ser tiden gå. Att ha en vuxen, lite äldre, hund är härligt. Det mesta har fallit på plats och mycket är självklart. Men samtidigt finns det svarta hål vi obevekligen går mot... Men vad tusan, det gör vi ju redan från vår första dag, så idag ska vi fira (igen) och hitta på tokiga saker. Vilde ska få stå i bakgrunden. Det kommer han inte gilla.
Kan nämna att Vilde tjutit halva natten. Var äääääääääär min Lovis? gnydde han. Jag är rätt trött måste jag erkänna. Måtte höglöpet ta slut någon gång.

Grattis

Stort grattis min lilleplutt på ettårsdagen. Tänk att det är (nästan) ett år sen Louise ringde och sa att det inte blev någon tik till mig, men kunde jag tänka mig en hane? Och vilken kille jag fått! Högst älskad av oss alla, men just idag allra mest av Lovis som höglöper. Hon tycker han är ursexig. Nu återupplever vi den första valptiden med grindar och ständig passning.
I går startade vi upp lydnaden igen. Jag hade planerat att vi skulle träna på läggande, rutan och tandvisning. Tandvisningen hann vi inte med pga stor grupp men resten gjorde vi. Först la jag honom från halvsittande. Han pangade i backen. Betyg SM-10a sa Git. Del två var att jag la honom med ett vardagskommando, sa stanna och lämnade honom. Fattar väl jag sa Vilde. Nu ska vi träna mot att börja sätta ihop det. Ev. hinner jag det på två veckor, men jag har ingen brådska.
Det andra momentet var rutan. Började med att klicka på locket några gånger. Sen ställde Git upp en liten ruta med locket i bakkant. Förberedde noggrant med rak ingång och Vilde fick se locket som las ut. Vi gick jättenära rutan, typ 10 cm, för att han inte skulle välja konerna som target. Han brukar nämligen göra det. Men se det gjorde han i alla fall. Då tog jag plan b vilket innebar att jag enbart tränade target med konerna som störning. Började med att vi stod inne i rutan och arbetade sedan succesivt utåt och från olika håll. Det enda jag var noga med var raka ingångar. Det funkade hur bra som helst. Efter bara några få skick var han helt på det klara med vad han ska leta efter! Vi fick till flera riktigt fina skick som vi nu kan arbeta vidare med. Jag var nöjd när vi åkte hem.
Nu är det dags att börja jobba. Tror nog vi ska fira födelsedag på klubben så får han träna på lite ytor vilket han älskar. Och så blir det tårta såklart. Faktiskt blir det det två dagar i rad för i morgon är det ju tjejernas tur!

Kafferast

Dags för kafferast. Nu hinner jag blogga.
Hela förra veckan var jag på tjänsteresa, därav min tystnad. Satt "inspärrad" på ett hotell som dessutom låg inne i ett köpcenter. Snacka om mörker. På kvällarna halkade jag ut i "friska luften" (Solna) för att åtminstone få lite verklighetskänsla.
I helgen har jag och Vilde varit på Niinas tävlingspsykologikurs. Superbra! Hon är verkligen jätteduktig. Tänker mig att tillbringa kvällen vid ritbordet för att i detalj lägga upp månadens träning. Tävlingslydnaden börjar ju i morgon igen så jag vill vara förberedd.
Fick verkligen direkt användning för kursen, för den sista övningen gick åt fanders. Var så otroligt irriterad och besviken. Jag använde hela resan hem till att tänka igenom vad som skett, fundera på hur vi ska träna nästa gång och sen lägga det bakom mig. Så nu tycker vi om varandra igen!
Men han är ju fantastisk mitt lilla kryp. Första gången inne i ett ridhus och jag har honom lös bland massa olika hundar, Det blev till och med ett gruff bakom oss, men hans fokus var helt på mig hela tiden. Kruxet är att han blir så laddad, men hellre jobba ner än jobba upp tycker jag.
Nu är det surt hemma, för Lovis är på gång med höglöpet. Vilde fattar inte riktigt utan går runt och tittar kärleksfullt på mig..... Har försökt att påpeka att det är Lovis han borde vara kär i vilket han sakta börjar förstå. Just nu ligger han och piper vid grinden. Och Lovis är inte helt ointresserad.
Fortsättning följer......

Nu börjas det....

Upptäckte när jag kom hem från Stockholm i går att Lovis har börjat löpa. Nu är det dags att skrida till verket beträffande mina planer hur huset ska avgränsas under höglöpet vilket lär inträffa om ca 2 veckor. Tur att min "värsta" Stockholmsvecka inträffar nästa vecka. Är borta hela veckan. Suck....
Kommer att ha med mig en totalt vild och understimmulerad hund till Niinakursen. Pinsamt blir det. Får köra hårt med honom på fredagskvällen......

Hemläxa

I måndags började vi vår kurs för Eva B. Det är Louise-Qvicka, Jenny-Unni, Monica-Poker, Eva-Tolle, Annika-Impa å så Bertram o jag som går kursen. Vi kommer att fokusera på belöningsträning. Haha sa lilleman, det gillar jag! En annan abrovinkel vi kör är att lura våra hundar att göra fel. När vi tror oss veta att hunden kan ngt t.ex. gripa (7 av 10 ggr funkar det), lägger vi på en störningsbelöning. Lyckas vi störa våra hundar när de ska gripa blir det ingen belöning. Buskul sa lilleman, mej lurar ni inte. Var tvungen att rulla tennisbollen framför honom för att överlista honom. Samma princip använde vi när vi går med hunden vid sidan (ej under fotkommando). Vildemannens stora utmaning är att ligga tyst och vänta under teoripassen. Jag vill ju jobba sa han! Och får jag inte det vill jag leka med Unni. (Hon låg 20 cm ifrån honom vilket nog kan kallas för tortyr.) Men jag är såååååååå nöjd för han var helt tyst under arbetet inklusive när vi var passiva och de andra arbetade. Det har verkligen blivit bättre. Skönt att se att all träning börjar ge resultat.
Läxa till nästa gång:

• Belöningsstörning när hunden kommer in vid sida.
• Dito vid gripandet
• Utveckla ingångarna
• Fysisk kontakt innan annan belöning (gå runt i cirkel)
• "Puttabortleken"

Har jag glömt något?

Ibland stämmer allt

I går när jag skulle träna beslöt jag mig för att hålla mig inomhus då det var glashalt ute. Började med ställandet och plötsligt började han tvärnita med båda tassarna i backen. Fortsätter att backa hela tiden, även efter att han fått kommandot. Sakta men säkert kanske vi löser knuten. Det skulle vara sååååååå skönt! Fortsatte med apporteringen och fick till det riktigt bra. Började med att ha honom framför mig så att jag kunde klicka honom när han gjorde helt rätt. Satte honom sen vid sidan och gav ett sittkvarkommando innan jag gjorde apporteringen. Aha sa V, var det de du ville! Han satt jättefint och väntade, tog apporten på kommando lugnt och sansat och väntade tills jag tog den. Efter tre repetetitioner var vi jättenöjda. Dags att börja tänka på mina händer dvs vilken hand ska jag använda.
Vidare nötte vi på fotkommandot. Git tycker inte vi ska börja röra oss innan han kan hålla blicken på mig i 15 sekunder medan någon står framför oss och kastar en boll. Tufft. Har börjat att lägga en boll framför oss. Han är jätteduktig på att glo på bollen... men igår fattade han att vägen till att få den går genom mig. Bingo!
Sen läggandet. Börjar nu lägga honom från halvsättande. Han pangar i backen så det dundrar om det, men tyvärr slarvar han 1 gång av tre med armbågarna. Därför tränar vi separat att han ska trycka ner sig i backen med kroppen. Det gör jag genom att han får ligga utan särskilt kommando. Sen viftar jag väldig retfullt med en korvbit ovanför hans huvud. När han trycker bröstkorgen rejält i backen ger jag honom godiset på marken så att han kan äta det i den positionen jag vill ha honom i. Ingen klicker här.
Avslutade med att träna jaktfot mellan en dummie och en tennisboll. Gissa vad som drog mest? Men det gick riktigt bra!
När vi gick vår vanliga promenad senare passade jag på att ta med mig bollen. Tränade sen jaktfot i skogen och belönade med boll. Wow! Han satt som ett plåster på benet. Ska fundera på hur jag utvecklar det i lagom takt. Kommandot är definitivt befäst iaf.
Ska försöka komma ihåg känslan nu när vi ska köra dagens träningsdos. I morgon far vi till Stockholm för att gå första delen av kursen för Eva B. Det ser vi fram emot.

Kurser

Sitter och uppdaterar listan över vad som är på gång. Tro nu inte att jag glömt Astrid! Har bara ännu inte fått datumen till hennes kurs. Kan iaf konstatera att det blir en intensiv vår. Kommer att tävla en del med hundarna också så mycket jag hinner. Pust!

Perspektiv

I förmiddags var Jacob och jag på begravning. Det var hans kompis tillika älskade tennistränare Rickard som dött. Att sitta i en fullsatt kyrka med massor av unga människor, Coldplay som spelas och det känns så tungt. Det ger perspektiv till väldigt mycket. Jag är så lycklig för min underbara familj och mina fantastiska hundar. Man ska inte förringa sina sorger och problem, men det skadar inte att lyfta blicken ibland.
Har inte riktigt kommit igång efter begravningen. Är inte van att gråta så mycket, så länge. Gick en långpromenad med hundarna för att rensa huvudet. Det gick väl sådär och dessutom avslutade jag med att halka på en isfläck. Är helt blåslagen nu men bröt inget. Tur!
Packade in Vilde i bilen och stack till klubben för att träna lite. Det var sviiiiin kallt så efter 30 minuter gav jag upp. Det som funkade var fotkommandot och läggandet (även om han ibland försöker fuska genom att inte lägga sig ordentligt).
Vi sliter så med ställandet. Ska jag behöva byta kommando en gång till? Varje gång han stannar lyfter han på tassen. Det är lögn i he-te att få ner den. Jag blir så trött. Snart anlitar jag Niina för en specialare....... Apporteringen strular just nu också för han vill bara sitta mitt emot mig, annars blir han deppad. Men det känns som ett mindrae problem för han älskar ju att bära. Ska grunna lite på det, så tar vi nya tag i morgon. Nu ska jag samla ihop min värkande kropp och åka med Lovis till agilityn. ajajajaj

I all hast

gör vi vågen för Skoj (Vildes brorsa) som superenkelt tagit förstapris i lkl II i dag. Vi är så imponerande!
Mer bloggande kommer i morgon

Trött

I går träffades Jaana och jag för att planera vår kommande fortsättningskurs i jakt. Men innan planeringen tog vi med oss Astrid, Vilde och hennes lab Minja ut på en härlig vinterpromenad. Lovis fick stanna hemma med hussarna. Vi passade på att träna och var inte hemma igen förrän det började skymma efter några timmar. Underbart! Men tro nu inte att Vilde var trött för det. Tikarna rullade ihop sig och smaskade på varsitt ben och efter en del övertalning gjorde Vilde det samma och vi kunde planera i lugn och ro. Vi bestämde datum och gjorde en grovplanering av innehållet. Sen lagade Jaana en jättegod middag med tillhörande vin. Tiden bara flög iväg och klockan 02.00 tog vi taxi hem. Kan lugnt säga att det inte bara är Astrid o Vilde som är trötta idag. Kommer nog inte uträtta några stordåd.... I morgon ska vi iväg och titta på My Dog. Ska bli kul!