Snurrevisper

Är det någon mer än jag som har haft en sån där natt då hundarna vandrat runt i sängen så att man inte vem som ligger var varje gång man vaknar till? Jag hade en sån natt i natt. Ena sekunden ligger Astrid på min kudde och sprattlar förnöjt med tassarna i drömmen, nästa sekund är det Vilde som ligger och snusar med nosen i min näsa. Förvånat konstaterar jag sömndrucket att det är en hanhund på kudden. Var är Astrid? Jo vid fotänden. Sen tar V ett skutt ner på golvet och A passar på att flytta upp. Så har det hållit på hela natten. Lovis? Hon kommer bara om det åskar eller stormar. Annars trivs hon bäst i soffan i vardagsrummet eller i gästrummet. Något vimmelkantig vacklade jag upp vid sex och nu sitter jag på tåget igen. Prima liv!