Sommaren e kort

Usch, jag får panik när jag tänker på att det snart är mitten av juli. Jag som är ett stort fan av maj och juni hann inte ens med att uppleva att dom fanns :o( Men nu har ju regnet dragit in över oss, om än i små pytsar. Måste säga att det verkar som om Floda har ett paraply över sig så jag klagar verkligen inte. Det betyder att huset får lite välbehövlig uppmärksamhet.
Till min stora lycka blir Lovis allt bättre. Nu hänger hon med på våra promenader och går bara knappt hälften i koppel. Hon simmar också litegrann utan problem. Det tar tid det här!
Astrid är skogstokig. Hon har för första gången i sitt liv glömt bort att vara skendräktig. I stället far hon runt i huset, välter möbler och har dragkamp med lilleman. Tokig tant! Och lilleman, ja han och jag tränar vilt för fullt. Han har en irriterande ovana att fråga innan eller strax efter han plockar upp. Han tar allt, men bekräftar jag inte honom kan han lika väl lämna som ta in. Det knäppa är att ser han mig inte tar han in det så långt så att han kan fråga. Det ser nog lite komiskt ut med mig som försöker gömma mig och pluttis som söker kontakt. Men har jag inte tungan rätt i mun kan han som sagt lämna och det får han INTE.
Vi körde igenom ettan häromdagen med platsliggning o allt. Allt funkade perfekt. Hade lagt in ganska många belöningspunkter och var väldigt noga med mina rutiner. Det är nog nyttigt för oss båda med lite glesare mellan träningarna ett tag så att vi får lite vila.
Nu ligger kaninen på upptining i tvättstugan (även kallad slakthuset av sönerna). Och ikväll ska maken o jag på middag hem till Bengt o Annelie (Humle o Smilla). Det ser vi fram emot. Blir säkert en tung dag i morgon!