söndag 14 juni 2009

Oooooh I like it

Kommer ni ihåg schlagern på 90-talet (?) där dom sjöng ooooo I like it. Föreställ er den bakgrundsmusiken och Vilde i förgrunden med ett stomatol-leende. Han dansar på tåspetsarna med en cigarr i mungipan och ett förföriskt leende på läpparna medan han viftar på ögonbrynen. Ser ni bilden? Så kändes det i dag på unghundsderbyt. Vem som gick med vem vet jag inte men vi hade en fantastisk dag!!! Lydnaden var (för att vara oss) SUPERDUPER och stadgan var total!!!! Oh yeah! Väntar på resultatet på sista rutan. Den ska komma snart. Är rätt säker på att jag nollade (frivilligt) men tar det säkra för det osäkra o avvaktar en timme eller så med resultatet. Vad hände?
Klockan ringde 05.00 (var redan vaken). Kunde konstatera att regnet öste ner. Men till skillnad från maratonlöpare etc är det inte känslan efteråt som drar utan känslan under tiden. Teamet, lilleman o jag. Ooooh I like it!
Vi gick ut som första ekipage på ruta nr 4. En enkelmarkering vid vattnet o först jaktfot. Snusenkelt sa lilleman o for iväg som en tromb o kom tillbaka med dummien efter 0,5 sekunder. 19p. Sen var det ruta nummer 5 som jag tror/vet att vi nollade. En brant enkelmarkering med dold kastare. Jaktfot först o sen markeringen som han missade. Jag tycker att det är viktigare att vi gör ett bra arbete än att jaga poäng så jag tog in honom innan han kommit iväg o skickade iväg honom. Med ett utstöd gick det topp o den kom in som en smäck. Domaren tyckte jag borde ha skydd på magen, för Bertram slängde sig upp på mig för att få leverera. Det gillar jag!
Ruta 1 var en dold enkelmarkering bakom ett stort buskage. Nu började det bli lite snurr runt fötterna men markeringen kom pang rakt in. 18p. Ruta 2 var en vattenmarkering genom en så kraftig vass att det inte gick att se hunden. Bertram for iväg och banade sig genom vassen. Jobba jobba o sen tillbaka med dummien. Där tog hjärncellerna slut. Han la ner dummien i en buske, såg förvirrad ut så jag sa "får matte den". Javisstja! sa han så fick jag dummien o han kunde skaka sig. 15p
Ruta 3 var den sista för oss. Då hade vi varit igång konstant i 4 timmar med skott överallt. Här stog vi som väntade precis vid skytten så Vildes förväntan var på topp!! Kolla vatten sa han när vi gick dit. Nähäru sa jag o riktade om honom. Snällt o lydigt tittade han rätt när det pangade. Men inget hände så då tittade han mot vattnet igen. Sen kom den mörkgröna dummien i det mörkgröna höga gräset uppe på kullen. Riktade in honom o skickade. Först sprang han lite glada lovar o visade att matte kan faktiskt dirigera mig. Men sen slåg strömbrytaren av/(på?). Min kompis Eva som inte visste att vi var där hade kommit just då. Hon sa att hon sett något rött fara omkring som ett streck i skogen. Hmmm. Domaren o jag höll på att skratta ihjäl oss o fotografen som tänkt fotografera röd hund mot grön bakgrund frustade att han var så snabb att han inte ens gick att fånga på bild. Men han hade så kul!! När jag konstaterat att han sannolikt nu var vid nästa ruta sa domaren att nej den är jättelångt borta, fast hmmm han är nog kanske där. Kan du få in honom? Javisst sa jag o visslade. Kabrak sa det i skogen och oooooh I like it kom med lysande ögon, ett brett flin och öronen rakt upp! Underbart sa dommaren men noll. Snacka om att sluta med ett stort flin både han o jag. Det var ett toppenprov. Massor av trevliga bekantskaper. Växlade adress med ett par jaktlabbemattar som vill försöka hålla kontakten. Vi får väl se, men vi hade i alla fall inte tur med vädret. Det var som att stå i en dusch hela dagen. Allt annat var topp och jag tackar mina kamrater för att jag fick delta i stället för arbetet som var inplanerat på söndagen. Nu ska jag hämta middag. I morgon bär det av till nästa kurs! När jag får resultatet uppdaterar jag!

1 kommentar:

Unknown sa...

Vad kul att det gick så bra. Stort grattis till kanonpoäng och en väl genomförd "tävling"!!! Nollorna sätter man på oturskontot bara....

// Cicci