Lite smått o gott

I dag har vi haft avslutning på två kurser, dels Jaanas o min "evighetskurs" och på "slyngelkursen". Ungdomarna har utvecklats riktigt bra och jag hoppas få följa dom framgent! På evighetskursen har vi snäppat upp svårighetsgraden ett par steg vilket har fungerat utmärkt (även om en övning idag blev alldeles för svår). Jag kan konstatera att även ungdomarna som kom med i höst sköter sig utmärkt vilket gör att jag funderar över hur vi egentligen tränar våra hundar. Gör vi det för enkelt? Jag tror inte det. Vi måste vara trogna grundövningarna i all träning, men självklart ska vi tänja gränserna, gärna när vi är på kurs och kan få hjälp och tips av andra. Men jag ser allt för många som lägger upp fantastiska träningar men som glömmer att den viktigaste (o bästa) träningen är kort och genomtänkt. I lydnaden tränar vi inte igenom ett helt program varje träning. Det samma borde ju gälla jakten. Jag är varm förespråkare av teman, men med balans. Vi kan inte träna stoppsignal en hel träning. Självkart måste det balanseras med annan, associerad, träning. Och vi måste vara noga med att förtjäna våra hundars förtroende. Påminner mig själv om det ideligen!! Hundarna ger mig ofta ett kvitto på att dom litar på mig. Tack för det mina ljuvliga rödisar, det är ömsesidigt!!
I går var det avslutning på den "evighetskurs" Vilde och jag går för Marianne J. I höst har vi haft ett annat upplägg vilket gått ut på att vi kursdeltagare har ansvarat för var vår träning. Marianne har självklart ansvarat för problemlösning etc samt att dokumentera. Riktigt bra blev det med en del nya tips på övningar men också en del konstateranden att det där blev inte bra! Jag har alltid ansvar för min och Vildes träning, och ibland är det lätt att förivras. Försöker att vara noggrann (det fnissas nog lite ibland bakom min rygg). Kommer vi dithän jag vill kommer vi ha igen det tusenfallt. Tänk vad många som får starta om inför eliten då de slarvat med grunderna. Nåväl, först ska vi fixa passiviteten.... Tänkte idag när jag haft mina båda kurser, att sån här träning hade vi själva behövt från början. Säkert är det därför kurserna ser ut som de gör, fast det har inte varit medvetet. Hur som helst hoppas och tror jag att hundarna får en bra grund inför sina debuter i jakten. Ser hur de mest heta hundarna nu tystnar mer o mer, avlämningar är riktigt bra och stadgan är prima. Stolt blir jag!! Och då är det bara att bita i sitt egna sura äpple o lägga upp vinterns träning (med 3 veckors Kenyapaus!).
Nu känns det som om det är dags för sängen, men jag ska nog uthärda ett par timmar till!