Hipp hipp hurra!

I går fyllde Vilde 6 år och idag är det tjejernas tur att fylla aktningsvärda 12 år! När Moyo fyllde tre i julas var Astrid magsjuk så dagen uppmärksammades inte speciellt. Alltså skulle vi fira gånger 4 till middagen. Leverpastej och köttig varmkorv inköptes och delades på fyra. Alla fick sitta och vänta på ett varsågod. Då såg jag återigen skillnaden mellan mina 4 juveler. Lovis och Vilde vräkte i sig sina portioner. Moyo som helst vill ha små bitar tog leverpastejen och gick iväg. Astrid som hatar att bli styrd över såg deppad ut trots den goda maten på tallriken. Skulle avsluta med lite vanligt torrfoder för att neutralisera magarna. Killarna o Lovis blev nöjda och särskilt Moyo som fick sina korvbitar som jag räddat från hans fat. Astrid däremot kissade på sig av anspänning och gick ut och kräktes upp lite av korven. Hon klarar verkligen inte av känslostormar längre den flickan...... Nåväl. Det slutade lyckligt. Astrid fick lite extra torrfoder och smaskade glatt i sig sin vanliga mat. Tryggt och gott sa hon! De andra åt också med stor förtjusning den vanliga maten. Varför fjäskar jag???

Stackars stackars Vilde

Och stackars resten av flocken. Vilde har skadat en tå. Det gjorde han när vi var hos min kompis Lisa och tränade efter alla helgerna. Hundarna har ju haft en rejäl omgång magsjuka. Alla utom Lovis. Men nu var alla friska och vi fick till ett härligt träningspass (se bilderna). Men när Vilde hoppade ut ur bilen lyckades han fastna med en tå. Det blev ingen fraktur, men väl ett sesamben som trycktes ur position. 6 veckor i koppel varav två med strikt koppelvila. STÖN! Nu har i alla fall 2,5 vecka gått och vi förlänger så sakteliga promenaderna. Om en vecka går vi nog ganska vanliga promenader och efter ytterligare en dryg vecka kanske han kan få vara lite lös i slutet av rundorna om Moyo är i koppel. Men den enes olycka blir ju lätt den andres lycka. Det här innebär att allt träningsfokus ligger på Moyo till hans stora förundran och Vildes förtvivlan. Vilde får klara sig med lite lydnadsträning inomhus och aktiveringsleksaker. Moyo däremot får träna både jakt och personsök. Kul hälsar han! Får se om det räcker till start till våren. Det är planen i alla fall. Vildes skada däremot kom ju tidsmässigt rätt ok så jag hoppas inte det ska störa årets planer för mycket. Vi får se!Här är i alla fall lite bilder som Liselott tog på träningen.

Album

Moyobilder Sitter och leker med ett nytt verktyg för att göra album - jAlbum. Verkar enkelt. Har inte precis valt mina vackraste bilder....

GOD HELG!

Moyo 3 år

I all förvirring har jag ju glömt att hylla min älskade lilla Moyo som nu är stora killen. 3 år blev han i lördags. Det har varit tre härliga år med mycket skratt och kärlek, men också frustration och ilska ibland. Han är en komplex grabb som utmanar min kompetens. Får se om vi får de framgångar under 2014 som vi tränar mot. Hur som helst, Grattis i efterskott min finaste lillprins. Matte älskar dig så mycket!!!!

Jul

Snart är julen här. Ännu återstår att ta in granen och fixa det mesta av julmaten. Det hinner vi enkelt idag så ingen stress här inte! Däremot har jag inte kommit ihåg att göra ett julkort, så kanske blir det dagens stress. Får se. Vi har haft en ganska turbulent december vad gäller hundarna. Först åkte Vilde på en förskräcklig magsjuka vilket resulterade i ett dygn på intensiven. Men han är en stark kille så han redde ut det fint. Vi hade precis börjat hämta oss från den persen så blev Astrid dålig. Också hon i magen, men långt ifrån lika illa som Vilde. Nu har hon dragits med halvdålig mage i mer än en vecka men kors i taket..... i natt var hon hur bra som helst i magen :D Sen i går lunch har jag satt henne på strikt diet bestående av kokt ris, kokt kyckling och kokt fisk. Belöningsgodis är dietfoder. Hoppas hoppas hoppas att det löser problemet. Hon ska nämligen ta bort en hudtumör efter nyår. Ett litet ingrepp, men ändå. Tjejerna fyller ju 12 i januari. Håll tummarna att Astrid får en fröjdefull jul precis som oss andra!! GOD JUL!!!!

Min lilleman

Så nöjd med min lilla Moyski! Idag "utsatte" jag honom för det svåraste, nämligen brudar!! Tre störtsnygga lakritssnören o han bara dog!!! Hur kan dom vara så snygga sa han???? Men du ska jobba sa jag!!! Ååååååååå vad han slet o det blev så bra! Klart att han föll igenom. O klart att han bytte ibland. Men det struntar jag i för det var inte det vi tränade. Han försökte verkligen o vi höll ihop min lilla kille o jag <3. Innan träningen han vi med en skön promenad med hela flocken. Sen var det fullt ös hemma med städning, julstök och matlagning. Moyo låg och sov med benen rakt upp mitt i allt ihopa. Skön kille :) I morgon ska Vilde få sig ett rejält lydnadspass. Vi längtar!!!